Matintroduktion

När ska man börja?

Rekommendationen är att börja med små smakportion någon gång mellan 4–6 månaders ålder. Låt barnets intresse styra tidpunkten för smakstarten. Fram till 6 månader är bröstmjölk/ ersättning fortfarande den viktigaste näringen, men smakportioner hjälper barnet att vänja sig med matens olika smaker och strukturer. Erbjud gärna smakprover mellan barnets vanliga matningar för att inte konkurrera med amning/ersättning.

5 stycken D-droppar dagligen 

Små barn får inte tillräckligt med D-vitamin från maten. För lite D-vitamin kan göra att barnets skelett inte utvecklas som det ska. Det är därför viktigt att alla barn får D-droppar regelbundet varje dag under de första två åren.

Smakportioner - så börjar du 

Börja med en liten klick mat på en sked. Det kan vara potatis, palsternacka, morot, broccoli, blomkål eller frukt som päron och banan. Konsistens ska vara slät och mjuk. Låt barnet själv bestämma takt och uppmuntra nyfikenhet snarare än fokusera på mängden.
Första veckorna handlar det mer om att öva, än att äta. Det kan ta tid innan barnet accepterar nya smaker. Det är helt normalt.

Från smak till måltid
När barnet närmar sig 6 månader kan portionerna gradvis ökas och ersätta delar av amningen eller flaskan. Nu behöver barnet också mat som innehåller järn, eftersom järnförrådet börjar ta slut vid den här åldern.

Bra järnrika livsmedel:

·         Kött, kyckling och fisk

·         Ägg

·         Baljväxter (bönor, linser, kikärtor)

·         Järnberikad gröt och välling

Ett tips är att servera maten tillsammans med frukt eller bär som innehåller C-vitamin, tex apelsin, kiwi eller bärpuré. Det hjälper kroppen att ta upp järnet bättre.

Konsistens och utveckling

När barnet blir äldre kan maten vara grövre. Vid ca 8–10 månader kan den vara mosad eller hackad. Barnet kan då själv börja att plocka med små bitar. Låt barnet öva på att äta själv med händer och sked. Det tränar både motorik och självständighet. Barn behöver tid att väna sig vid nya konsistenser. Fortsätt att erbjuda mat i olika former och låt barnet få utforska. Knatteplocks hemsida har många bra tips och idéer på plockmat.

Ät tillsammans

Måltider är inte bara till för att bli mätt. De är också viktiga för samspel och lärande. Sitt tillsammans vid bordet och låt barnet delta i måltiden. Barn lär sig mycket genom att se vad andra äter. Försök att skapa en lugn och positiv atmosfär. Pressa inte barnet att äta, utan låt måltiden vara en stund av gemenskap.

Variation och smakträning

Erbjud gärna samma smak flera gånger, även om barnet rynkar på näsan första gången. Barn behöver ofta smaka många gånger innan de vänjer sig vid en ny smak. Genom att tidigt erbjuda en varierad kost ökar chansen att barnet bli mindre kinkigt med mat senare.

Gluten

Det är viktigt att börja att introducera gluten i små mängder och att öka mängden långsamt under första året för att minska risken för utveckling av glutenintolerans (celiaki). Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. I havre finns det däremot endast en liten mängd gluten. Börja med att erbjuda en liten mumsbit av vitt bröd, smörgåsrån uppblött i vatten, bröstmjölk eller ersättning eller smakportion av barngröt ” Mild havregröt”

Mat att undvika under barnets första år.

Det är fritt fram att låta barnet äta det allra mesta förutsatt att konsistensen är anpassad. Det finns vissa livsmedel som man bör vänta med tills barnet fyllt 1 år.

  • Salt och örtsalt. Njurarna är inte helt utvecklade för att hantera salt. Undvik buljongtärningar, soja sås, charkprodukter och salta snacks. Den lilla saltmängden som finns i margarin av olika slag och som förekommer naturligt i olika livsmedel behöver man inte undvik.


  • Socker. Ger energi men ingen näring. Undvik saft, läsk, godis och sötade produkter.


  • Honung. Kan innehålla bakterier som kan orsaka förgiftning hos små barn.


  • Rödbetsjuice och gröna bladgrönsaker som ex sallad, spenat och ruccola.


  • Grönfärgad och skadad potatis Den innehåller solanin, ett ämne som kan ge magont, kräkningar och diarré. Det finns också lite solanin i oskadad potatis, mest under skalet. Skala därför potatis, även färskpotatis, innan den ges till barn under ett år.  


  • Riskakor och risdrycker. Kan innehålla arsenik och bör inte ges till barn under 6 år. Välj en gröt och välling som baserar på havre eller majs. Barn bör inte äta risprodukter oftare än 4 gånger i veckan.


  • Opastöriserad mjölk. Kan innehålla skadliga bakterier. 


  • Hela nötter och jordnötter. Kan sättas i halsen, men nötsmör kan man gärna ge.

 

  • Mjölk som dryck. Vänta med att ge mjölk som dryck och större mängder fil eller yoghurt tills barnet närmar sig 1 år.  Mjölk i matlagning tex i en sås går bra. Mjölk innehåller de flesta näringsämnen kroppen behöver ex protein och vitaminer, men inget järn. Om barnet får mycket mjölk eller mjölkprodukter finns risken att barnet inte orkar äta tillräckligt av annan mat som ger järn.  


Dryck

Vatten är bästa törstsläckaren. Undvika juice, saft och sötade drycker. Så länge ett spädbarn enbart ammas eller får ersättning behövs oftast ingen extra vätska, men i samband med att barnet börjar med fast föda är det bra även om vatten introduceras.

Skrivet av Anna-Maria Larsson

Läs mer

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/spadbarn/

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/publikationer/broschyr/bra-mat-for-spadbarn-0-1-ar/

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn-1-2-ar/

https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/mat-och-dryck---oversikt/bra-mat-for-barn-0-6-ar/